"stålflickan"...

Var på en föreläsning igår kväll som var riktigt bra!
En pappa som berätta om hur det är att ha en son med funktionshinder o allt vad det kan innebära.
"jag är inte pappa till en skitunge, jag är pappa till stålmannen"
Det som berörde mej mest, var inte själva situationen med att ha barn "som tar stor plats i familjen"...
Efter att ha startat upp en skolverksamhet o jobbat där i tio år med elever med särskilt stöd, o sen få uppleva att ha en egen son som oså "tar stor plats", dvs har diagnos o behöver mycket stöd  + att jag har träffat många genom åren som delar den upplevelsen på gott o ont, så var det inte det som berörde mej...

Utan det var när han berätta om "stålflickan" som jag satt i stolen o kunde nästan inte andas, det gjorde ont, såå jäkla ont!!  :-(

Som förälder älskar man sina barn oavsett vad de gör, men att va syskon o alltid få backa o inte få ta samma plats o faktiskt inte ha valt det...
Fick såå många tankar kring det o hur våran egen dotter fått haft det...
Det gör ont, tänker på mobbningshistorian på dagis o att hon alltid oftast väljer kompisar som bestämmer över henne o känner oro kring det, vill inte att hon ska bli "ett tacksamt offer" som kanske i framtiden oså väljer en kärlek som inte är så bra för henne, iom att hon är van att va "medberoende" o att ta liten plats...
Många tårar o ont i magen för att va en förälder, som kanske inte lyckas så bra med det... :-(
Iallafall ska jag göra allt jag kan för att stärka upp o försöka få henne att ta mer plats i framtiden, så föreläsningen var ett bra "uppvaknande"!
Vi har ju oså jobbat mycket med att peppa o försöka få henne starkare efter dagistiden, men igår var det såå klart för mej varför det sett ut som det gjort...
Tur i oturen är att det känns som rätt läge nu oså att jobba mera med den biten, iom att sonen fått mycket stöd o med medecineringen, så lever vi i familjen ett rätt bra liv nu, mycket lugnare o finns mera tid att jobba med våran egen "stålflicka"!!

Nu ska jag försöka få min lilla goa dotter att äta lite risifrutti, hon har fortsatt hög feber o ligger i soffan blank i ögonen, inge kul alls!

Ha så gott!