Men alla var så opepp, sonen ville åka fast här hemma, o dottern är på g att bli sjuk, tror jag. Hjärtat var nog bara lat! ;-)
Iallafall tog jag på mej massa kläder mot kylan o lasta in skidorna i bilen o åkte.
Blev en skön men lång tur!
Blåste rätt bra men jag bara öste på i spåret, eller öste kanske är att ta i..
Jag "krigade" mej igenom, o när jag hade åkt 8 km, undrade jag vad tusan jag egentligen höll på med!?
Benen var helt stumma o jag helt slut, tänkte nästan ringa o be om skjuts de sista 2 km till bilen. ;-)
Men jag fixade de sista två oså, så galet nöjd nu efter att fixat 1 mil på skidor, även om det inte gick fort.
Blev som värsta terapi-stunden när jag fick åka där i tystnaden o ensamheten.
Tänka en massa o rensa skallen samtidigt, underbart!
Fast jag kommer nog ha problem att gå imorrn, känns i kroppen att jag jobbat!!
Men det är en skön känsla oså!
Ha så gott nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar