Långritt

Idag bar det äntligen av!
Vi stack ut o red våran efterlängtade långritt!
Hade packat Naconas sadelväskor med extrakläder, vatten, frukt, regnkläder, hovkrats mm för att äntligen ta oss till min gamla barndomsby som var målet!
Börja inte så bra, våran en metersponny Dino rymde från hagen o kom älgande efter oss på hygget på våran väg, så han sinka oss säkert en halvtimma innan han var infångad o hemma.. :-/
Men sen red vi igen på asfalten... o då gåre inte fort, sakta men säkert genom alla byar på våran väg.
Ja eller säkert vet jag inte, var lite moment som fick igång pållarna ibland?!
Snacka om störningsmoment på vägen, våra pållar o vi blev prövade iallafall! ;-)
Timmerbil, åsnor, massa trafik på vägen, andra hästar, o en massa kossor som va helt livsfarliga??? för shit va rädd våra hästar var för kossorna, speciellt kalvar i grupp med bjällror som rusa mot oss, men det gick till slut! Phu!... Tror vi rider för mycke i skogarna, för älgar reagerar dom inte ens på, brukar ibland "leka" upp pållarna o få dom att jaga älgarna, men kossor det är farligt??
Kanske måste skaffa en ko o ha i hagen o vänja dom... Eller njae!
Kanske borde rida lite mer på asfalten framöver o va lite social i trafiken istället! ;-)
Nåja, vi red iallafall vidare för att slutligen komma till sommarbeteshästägarns hem, där fick hästarna vila o luncha o vi med! Tack för lunchen o kaffet på det, av hennes man som servade oss! :-)
Sen vart det svart, totalsvart på himlen, åskvarning! :-(
Så vi vände o red hemåt igen!
Tog lite genvägar som blev typiska senvägar, fick rida lika lång väg tillbaka, haha, men så äre ibland, när man inte har koll på alla vägar! ;-)
2 mil o fyra timmar senare förutom stopp för lunch o Dino-sinkningen + senvägarna så blev det nästan 5 timmar i sadeln i massa ösregn på slutet så var vi hemma igen!
Så det blev en långritt, fast kanske inte lika lång som var tänkt.. fast det räckte rätt bra detta oså!
Jag är nöjd iallafall! Pållarna oså! :-)

Blev förresten med lamm eller får rättare sagt igår, tre stycken svarta bagglamm.
Kidzen o jag har döpt dom, dottern hade döpt "sin" redan i april när vi kolla in dom, Gosmos heter den goaste som har varit ett flasklamm, sååå himla tam. Dottern är kääääär! :-)
Sonen döpte "sin" till carlos o jag döpte "min" till svarte petter.
Vi ska låna dom är det tänkt till hösten, om vi inte köper loss dom för vi inte kan va utan dom... ;-)
Supergosiga är dom iallafall efter att ha tillbringat lite tid nere i deras hage redan o gosat hur mycke som helst!
Får är så mysiga, fast pållarna är lite tveksamma till dom än! ;-) Tramspållar!

Längtar till imorrn! Ska bli såå spännande! Fortsättning följer... ;-)

Ha så gott nu!