Som hon längtat!
Ja nästan så att jag oså har det. :-)
När jag var liten var det min största dröm, men det blev aldrig.
Fattades alltid pengar, men jag hade ju ändå turen att bo på en bondgård o levde "livet på landet", hade egen häst så det var inte synd om mej så.
Men just ridläger har alltid varit som en hägring o nu är det helt underbart att dottern får uppleva det.
Om några år hoppas jag, om hennes hästintresse fortsätter, att vi kan gå på ett mamma-barn ridläger tillsammans.
Skulle va helt fantastiskt! :-)
Mot pållarna! :-)
Ha så gott nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar